Playa Pochomil 20-21/3

I lördags kom jag äntligen iväg till stranden igen, om än lite sent på eftermiddagen. Men det var för att jag inväntade Katelyn och Emelie (de andra praktikanterna på Aso fenix). Vi hittade ett billigt hotell nära stranden, checkade in och tog en eftermiddagspromenad på stranden + ett dopp i havet. Härligt!

Till vänster Emelie och till höger Katelyn. Stranden var väldigt övergiven vid 17 tiden, så vi hade den nästan helt för oss själva!

Beautiful sunset!


På söndagsmorgonen var det full fart på stranden igen. De hyr ut hästar, fyrhjulingar, motorcyklar och kör bilar på stranden. Så det är inget jättelugnt ställe... :/

Precis parallelt med stranden ligger massa restauranger och restaurangpersonalen nästan slåss om sina gäster.

Det var för visso väldigt skönt att komma iväg till stranden, som var över förväntan samt jättetrevligt med Katelyns och Emelies sällskap. MEN, vi som tre ensamma, vita tjejer i bikini (alla nicaraguaner badar i t-shirt o shorts) fick knappt vara ifred alls. Det sprang massa försäljare och tjatade på oss hela tiden, killar som bara ville titta och ta i hand och till och med ett gäng som ställde sig och videofilmade oss!!! grrr även om jag har varit här ett bra tag nu, så blir jag fortfarande lika uppretad och förbannad när det händer!

Men alla mina sönderkliade insektsbett har läkt mycket snabbare nu efter saltbadet + att jag hann skaffa mig en riktigt röd solbränna på magen! haha

Ridturen till San José de los Remates 12/3

Har ju glömt lägga upp bilderna från August och min ridtur till San José dagen innan avskedsfesten! Det var riktigt kul (och skönt att slippa gå i 1,5h). Hästarna här i Nica är helt otroligt lugna och det är inge konstigt alls att ta hästen till stan =)

Bara att hoppa av och ställa hästkraken utanför affären och kliva in. Men jag kan säga att folk glodde rätt mycket på oss. Två gringos till häst är inget som hör till vardagen där ;)


Och såhär ser delar av stigen till San José ut. August springare var lite snabbare än min, så dom fick ta ledningen.


Precis rakt framför August, på nästa kulle kan man (knappt) skymta något vitt, som är tjurridningsstadion i San José.


Se upp, en ko! Vi passerade ganska många kossor på stigen. Just denna stod nog bara och fundera lite över livets ungerligheter och njöt av den fina utsikten.


På vägen hem fick den arma lille hästkraken släpa hem både mig, 20 liter vatten, machetes och 9kg kött i den 35 gradiga värmen.

Resterande tiden...

ja, då var det bara 10 dagar kvar här i Nicaragua... Som vanligt kan man inte fatta att tiden springer iväg så otroligt snabbt jämt!

Dock har jag lyckats insjukna ännu en gång. 4:e gången gillt med parasiter men också med någon slags virusinfektion. Är dessutom helt sönderbiten av alla småkryp efter 2 veckor uppe i bergen. Får känslan av att jag inte är menad att bo och leva här ;)

Men jag åkte till privatsjukhuset idag och fick kollat exakt vilka parasiter det var och har massa tabletter att äta nu. Så jag hoppas att dom dör illa kvickt nu dom jäklarna!

Planen är att ta en kort miniweekend ut till playan Masachapa i morgon lördag. För att bada och sola lite, vila upp mig och läka alla sönderkliade bett. Sen kör vi igång med informationsarbetet igen i nästa vecka + att vi skall åka med Asofenix och besöka några av deras lite äldre projekt.

Lite blandade bilder från Corozo...

Skolan

Vi har tyvärr inte hunnit vara så mycket i skolan som vi önskat, då vi varit iväg och hjälpt till i andra projekt i andra byar. Men sista veckan hann vi gå dit två dagar i rad. Vi visade en världskarta och förklara vart Nicaragua och Sverige ligger (mfl), prata om nedskräpning m.m. samt avslutade med att rita lite tillsammans båda dagarna. Mycket uppskattat!


Och ja, det finns stolar i skolan. Men vi ville hellre sitta i ring!




Det blev dock svårt för dem att behålla koncentrationen när vi tog fram kamerorna. Alla vill vara med på kort och sen se på dem på displayen! kaos!!!


Baseboll

Smågrabbarna spelar baseboll nästan varje eftermiddag, på en stenig och taggig "åker", med hemmatäljda basebollträn och en tejpad boll. Förutom att jag fortfarande inte förstått alla regler, kan jag säga att det är en sjujäklans utmaning. Men kul är det! =)


Här har vi bästisgrabbarna Ervin, Norvin och Winston. De tre håller alltid ihop och hittar på bus!


Här kommer grabbarna tillbaka efter bolletandet, som oftast slutar lyckligt =)


Gäller att veta vilken sten som är "basen" och vilken som bara är ivägen ;)


Emmanuelito och August sitter på första parkett och njuter av det fina spelet! =)

Lite blandade bilder


Utsikten från Palo Blanco (ena delen av Corozo). Det är väldigt grått och färglöst nu, om man jämför med de bilderna jag har från i höstas. Då var allt grönt och fint. Man kan se lite gröna träd längs floden. Men det är ju fortfarande helt otroligt vacker utsikt!!!


Här håller en familj på att flytta och tar faktiskt med sig i princip hela huset. Eller i alla fall det som går att använda igen. De flyttar delvis på grund av att det inte finns någon brunn i närheten, vilket gör livet väldigt svårt för dem =(


En popcornboll gjord på poppade vetekorn och "dulce" (=flytande rörsocker). Riktigt goda faktiskt och mycket roligare att äta en massa lösa små popcorn!


Söta, nykläckta små kycklingar hemma hos August familj.



När vi var med och installerade solpaneler nere vid Posa de la Piedra (byn nedanför Corozo) höll dom på att slakta en gris. Givetvis enbart med en machete! Vilken grisfest!


Här håller vi på att destilera vatten till batterierna. Man behöver nämligen fylla på med destilerat vatten i batterierna då och då (en gång per månad, mer eller mindre). Enkel konstruktion med svart plast i botten av en träram, fyll på med vanligt vatten, placera en skål i mitten. Täck formen med transparent plast och placera en sten ovanför skålen, så kommer de förångade vattnet att stiga upp och hamna på den transparenta plasten och sen rinna ner i skålen. Oala... destilerat vatten! Tänk vad man kan göra med lite sol!


Ett sista bad i bybrunnen! Vid den här tiden på året och på eftermiddagen efter en stekhet dag är det helt underbart att "duscha"! Som jag berättat tidigare är det helt öppet vid brunnen, därav duschar man inte helt naken. Ifall det kommer förbi någon...

Adios Corozo 18/3
Här sitter vi och väntar på bussen till Managua. Vi har tömt våra rum och sagt adjö till alla i byn, inklusive familjerna. Bara papporna som följer med oss ända fram till "busshållsplatsen", eftersom de hjälpt oss bära ner de tunga väskorna för berget.

Adios mi cuarto! Så tomt det blev...

Det var fruktansvärt jobbigt att säga hej då till familjen. Vi grät nästan hela morgonen allesammans... Men dom skall komma till flygplatsen den 29:e för att vinka av oss. Så då får vi väl gråta en skvätt till! usch, farväl är alltid jobbiga!

Fest i San José de los Remates 14/3

Trots att vi kvällen innan haft vår stora avskedsfest, kom vi iväg till San José för att se på hästuppvisningen som alla prata om. Tyvärr blev vi dock lite besvikna, eftersom det bara var ett gäng gubbar som red runt på sina uppstressade hästar på gatan. Ingen som gjorde något speciellt, men visst. Hästarna var stora och fina! Och här ser man verkligen cowboys till vardags =)

Jag fick köpt en cowboyhatt iaf!


Som August blev väldigt avundssjuk på ;) Så han fick låna den en liten stund...



Sen fick vi även sitta upp på en av Marvins vänners stora fina häst. Det var lite mer kött på den här hästens ben än på dom i byarna... dom är så små och spinkiga, stackarna.




Och så här såg det ut på hästparaden. Tror det passerade ca 100 stycken cowboysare med häst...


Mellangrabben Winston smög sig in i hästparaden med familjens beniga lilla krake! (se den lilla killen i mitten i gul skjorta, keps och jeans) =)


"Foto cowgirl"


Senare på eftermiddagen/kvällen gick vi på tuppfäktning. Jag misstänkte redan innan vi gick in dit att jag inte skulle gilla det. De hetsar upp två tuppar mot varandra, så att de skall slåss tills en av dem dör. Och för att det ska bli lite mer "action" så tejpar de fast rakblad på deras ben...


Och när de börjar tappa orken eller blivit för blodiga tar ägaren tuppens huvud i sin munnen och suger upp blodet, så att de skall kunna se sin motståndare (gissar jag). Fy fasen... blä! Glad att den här typen av "underhållning" är förbjuden i Sverige.


Sen gick vi vidare till tjurridningen (även det är ju förbjudet i sverige). Gick dock inte fota något, eftersom det var för mörkt. Det blev dock en tidig afton, eftersom vi var ganska trötta efter avskedsfesten i Corozo. Så vi sov över hos Doña Nora i San José (50 cordoba/person och natt) och gick tillbaka till Corozo dagen efter istället =)

Avskedsfesten i Corozo

Nu har våra 6,5 månader sprungit ikapp oss och det var dags att säga hej då till Corozo. Kändes och känns fortfarande väldigt vemodigt... man har ju hunnit bygga upp relationer med människorna där och jag har haft det både otroligt roligt och ibland ganska jobbigt. Man har ju utsatts för lite andra prövningar än vad som sker hemma i Sverige.


Vi fick (efter lite strul) hålla till i skolan, eftersom vi räknade med att det skulle dyka upp mellan 70-80 personer till festen. Det kom nämligen folk från närliggande byar och ville säga hej då och dansa loss! =)


Här är det fortfarande bara starten på festen och bara de som bor närmast har dykt upp. Vissa bor nästan 1,5h bort...


Då kan det vara bra att ha en häst, mula eller åsna att rida på. Det är rätt så många som har det här, och de "parkerar" dem bara vid ett träd. Läckert!

De som kom i tid (festen började kl 14) fick gå en tipsrunda och svara på lite simpla frågor, så som "från vilket land kommer Sarita och August?". Men eftersom det där med tipsrunda inte har slagit igenom här ännu + att många av dem inte kan läsa blev det mer komplicerat än vad som var meningen. Men det gick till slut, med lite hjälp ;)


Skolbarnen sjöng Nicaraguas nationalsång för oss, som inledning på avtackningen.

Sen gruppbild på (nästan) alla barnen i byn!


Festen började som sagt kl 14.00 på dagen och fortsatte ända fram till kl 00.30 på natten. Men då var det bara vi svennisar som var kvar och dansade =) Lille Winston var sa trött att han somna där pa golvet! Sa söt!

Installation av solpaneler i Posa de la Piedra 11-12/3

Så var det dags för grannbyn att få sina solpaneler installerade. Teknikerna (6st) från Corozo var med samt vi fyra ungdomspraktikanter från VFSN. Vi blev så många att vi fick dela upp oss i tre grupper, fyra och fyra. Här håller vi på att dela upp oss efter Gustavos (som jobbar för Asofenix) installationsgenomgång:



Jag hamnade i samma grupp som min "pappa" Marvin, Torivio och hans dotter Glacy. Först satte vi upp alla kablar och lampor invändigt...


Innan vi klättrade upp på taket och satte dit själva energikällan, solpanelen.




Alla var inte riktigt lika arbetssamma. Den här lille kissen tex lyfte inte en tass!! sov så gott så i sängen, medans vi klättra omkring.