Idag är det dags att aka tillbaka till verkligheten i Corozo igen. Känns faktiskt ganska bra. Det är bade svalare, lugnare och säkrare i Corozo. Man har en vardag där.
August besökte Granada i helgen och jag akte tillbaka till Los Peñitas och hade en riktig slapphelg vid stranden. Badade lite i havet, festade lite med nagra som jag lärt känna där och tog det allmänt lugnt. Man blir sa himla slö i värmen + att min mage strejkade lite i helgen.
Men nu är man tillbaka pa banan igen och packar väskan för fullt. Det blir ett fullt lass att släpa upp för berget (ca 20kg). Om jag har tur kanske jag kan bli uppmött av min familj + häst ;)
Lördag den 6 november ska jag, August, Isabell och Kristofer mötas upp i Teustepe för att skicka ut lite mail om informationsarbetet hemma i Sverige sen. Da ska jag försöka uppdatera bloggen igen.
Den 2 december ska vi tillbaka hit till kontoret i Managua. Eventuellt kommer vi resa till Costa Rica veckan innan eller efter för att förnya vara VISA (det gäller bara i 3 manader i taget). Sen kommer Erik och Karin fran VFSN (organisationen vi aker via) hit för att ha en mittutvärdering med oss i december. Inte spikat datum ännu.
Sa nu dröjer det ett tag innan jag kan skriva här igen! Ni far ha det sa bra sa länge, sa lovar jag att försöka aterkomma med lite fler spännande äventyr!
Hasta la vista amigos!
----------------
Today we´ll return to Corozo and to our families. I´ve spent the weekend i Los Peñitas, just taking it easy, relaxing and party with some Nicaraguan friends there =)
I´m looking forward to return to Corozo now. It´s a bit cooler, calmer and safer there. I won´t be able to write anything here on my blog for about 2 weeks now.
August, Isabell, Kristofer and I will go to Teustepe the 6 of October. I might be able to write something then. If not, I´ll be back here in Managua the 2 of December.
I hope I´ll have more adventures to write about the next time!
Take care and have fun! Hasta la vista amigos!
This blogg is about the 7 months I spent in Nicaragua during 2009-2010. I attended a youth exchange volunteer program provided by Vänskapsförbundet Sverige-Nicaragua. Our focus was cultural exchange and renewable energy sources for the poor people in the most remote areas. I lived with a local family under very simple conditions in one of the project villages, called El Corozo. This is what I experienced...
tisdag 27 oktober 2009
torsdag 22 oktober 2009
Familjens hus / La casa de mi familia
Sahär ser min familjs hus ut (sett fran framsidan). Dom andra husen i byn ser ungefär ut sahär, fast det är vanligare med torkade jordväggar än sten och plank. / Thi
Detta är salen (vardagsrummet) som används till det mesta (rensa majs, sa pa tv, vila, äta osv). En hängmatta är givet i varje hus!
Bakom gungstolarna star min säng ihopvikt. Sov här den första tiden (det var da jag hade besök av en ratta i sängen). Angelita agerar förskolelärare för barnen i byn, därav alla teckningarna pa väggen. Man kan se solpanelen där uppe pa taket.
Och här har vi köket. Eldstaden/spisen är det ni ser i mitten av bilden. Den är gjord av en kompot lera, vatten och hästgödsel som man latit torka och sen gröpt ur hal för "plattorna" och för veden. Isabell och Kristofer ska jobba med att förbättra sannahär kök i Potrerito. Se till att dom blir säkrare samt att dom far en skorsten, sa man far bort röken fran köket. Det är inte direkt hälsosamt att andas in den röken varje dag, hela livet.
Det här är en av mina sma söta sma grannar =) Finns 3 jättesöta kattungar ocksa, som jag inte lyckats fa nagon bra bild pa ännu.
Detta är salen (vardagsrummet) som används till det mesta (rensa majs, sa pa tv, vila, äta osv). En hängmatta är givet i varje hus!
Bakom gungstolarna star min säng ihopvikt. Sov här den första tiden (det var da jag hade besök av en ratta i sängen). Angelita agerar förskolelärare för barnen i byn, därav alla teckningarna pa väggen. Man kan se solpanelen där uppe pa taket.
Och här har vi köket. Eldstaden/spisen är det ni ser i mitten av bilden. Den är gjord av en kompot lera, vatten och hästgödsel som man latit torka och sen gröpt ur hal för "plattorna" och för veden. Isabell och Kristofer ska jobba med att förbättra sannahär kök i Potrerito. Se till att dom blir säkrare samt att dom far en skorsten, sa man far bort röken fran köket. Det är inte direkt hälsosamt att andas in den röken varje dag, hela livet.
Det här är en av mina sma söta sma grannar =) Finns 3 jättesöta kattungar ocksa, som jag inte lyckats fa nagon bra bild pa ännu.
onsdag 21 oktober 2009
Paus i Managua / A paus in Managua
Nu är jag pa Asofenix kontor i Managua med August, Isabell och Kristofer. Vi akte hit redan igar (tisdag) och har inte gjort speciellt mycket idag. Bara slappat, tagit en kort sväng pa stan och pratat av oss lite...
August och jag tog en taxi till en marknad förut idag för att handla lite kläder och mat. Hittade en lite rolig butik som hade klädutförsäljning. Köpte 2 langärmade tröjor för 20 Cordoba/st = ca 9 sek/st. Sen handlade vi lite mat (pasta, korv och ketchup). Men resultatet blev sadär.. :/ men det gick ner iaf.
Managua som stad är rätt trakig och skitig. Bullrig trafik, skräpiga gator och lite allmänt kaos. Sen har man bara hört att det finns massa tjuvar här och att det är farligt. Sa vi har inte sett oss omkring sa mycket. Dock har vi börjat lära oss att förhandla med taxichafförerna, sa man inte betalar grova överpriser hela tiden. Även om det är väldigt billigt i jämförelse med Sveriges taxipriser ;)
Det är, om jag ska vara ärlig, rätt sa skönt att fa ta en paus ifran livet i Corozo och nya familjen nu. Även om dom är jättetrevliga och jag trivs bra, sa är det ju som att flytta hem till överbeskyddande föräldrar igen... Det är ganska jobbigt att hela tiden behöva be om lov och ha nagra som lägger sig i allt man gör och säger. Speciellt när man är van att sköta sig själv sen ganska manga ar tillbaka. Men det blir bättre och bättre för varje dag. Tror inte det kommer vara nagra problem att bo där i dryga 5,5 manader till!
Har inte kännt nagon hemlängtan ännu. Har haft fullt upp och det känns inte som om jag är sa langt borta, konstigt nog. Kanske har lätt för att känna mig som hemma?
Stannar här i Managua tills pa fredag för lite utbildning och information här pa kontoret. Sen har jag helgen pa mig att hitta pa nagot skoj. Vet inte riktigt vart det bär hän ännu, men det löser sig alltid. Ska tillbaka till byn pa mandag eller tisdag för att börja jobba med vart uppdrag! =)
--------------
I´m at Asofenix office with August, Isabell and Kristofer at the moment. Taking a well needed brake from the life in Corozo. The last 2 weeks have been hard and the life in Corozo are very different from my own in Sweden. But the family is really nice and I don´t think I´ll have any trouble surviving the last 5,5 months here ;)
We haven´t been doing much here in Managua though. August and I took a trip to a market to buy some clothes. We found a store that had a sale and I bought 2 sweaters for 20 Cordoba a piece (=about 9 sek/piece). Then visited a food storage and found pasta, sausages and ketchup. Great! We needed a brake from the gallo pinto (rice and beans) as well, but the result wasn´t what we expected.
I´m going to stay here in Managua until Friday, for some education and information. I´ll go back to Corozo on Monday or Tuesday. Have figured out what to do during the weekend yet, but I´ll figure it out soon.
----------------
Och sahär ser jag ut över nästan hela kroppen. Det är dom trevliga sma lopporna som tagit sig en slurk exotiskt svenskt blod / And this is how I look right now, all over my body. The flees really liked my exotic Swedish blood.
Sen provade bade jag och August att fanga kossor/kalvar med lasso. Riktigt skojigt men svart. Tillslut lyckades vi fanga varsin iaf =) / August and I got the opportunity to practice catching cows with a lasso. Very funny but tricky. We finally manage to catch one each ;)
August och jag tog en taxi till en marknad förut idag för att handla lite kläder och mat. Hittade en lite rolig butik som hade klädutförsäljning. Köpte 2 langärmade tröjor för 20 Cordoba/st = ca 9 sek/st. Sen handlade vi lite mat (pasta, korv och ketchup). Men resultatet blev sadär.. :/ men det gick ner iaf.
Managua som stad är rätt trakig och skitig. Bullrig trafik, skräpiga gator och lite allmänt kaos. Sen har man bara hört att det finns massa tjuvar här och att det är farligt. Sa vi har inte sett oss omkring sa mycket. Dock har vi börjat lära oss att förhandla med taxichafförerna, sa man inte betalar grova överpriser hela tiden. Även om det är väldigt billigt i jämförelse med Sveriges taxipriser ;)
Det är, om jag ska vara ärlig, rätt sa skönt att fa ta en paus ifran livet i Corozo och nya familjen nu. Även om dom är jättetrevliga och jag trivs bra, sa är det ju som att flytta hem till överbeskyddande föräldrar igen... Det är ganska jobbigt att hela tiden behöva be om lov och ha nagra som lägger sig i allt man gör och säger. Speciellt när man är van att sköta sig själv sen ganska manga ar tillbaka. Men det blir bättre och bättre för varje dag. Tror inte det kommer vara nagra problem att bo där i dryga 5,5 manader till!
Har inte kännt nagon hemlängtan ännu. Har haft fullt upp och det känns inte som om jag är sa langt borta, konstigt nog. Kanske har lätt för att känna mig som hemma?
Stannar här i Managua tills pa fredag för lite utbildning och information här pa kontoret. Sen har jag helgen pa mig att hitta pa nagot skoj. Vet inte riktigt vart det bär hän ännu, men det löser sig alltid. Ska tillbaka till byn pa mandag eller tisdag för att börja jobba med vart uppdrag! =)
--------------
I´m at Asofenix office with August, Isabell and Kristofer at the moment. Taking a well needed brake from the life in Corozo. The last 2 weeks have been hard and the life in Corozo are very different from my own in Sweden. But the family is really nice and I don´t think I´ll have any trouble surviving the last 5,5 months here ;)
We haven´t been doing much here in Managua though. August and I took a trip to a market to buy some clothes. We found a store that had a sale and I bought 2 sweaters for 20 Cordoba a piece (=about 9 sek/piece). Then visited a food storage and found pasta, sausages and ketchup. Great! We needed a brake from the gallo pinto (rice and beans) as well, but the result wasn´t what we expected.
I´m going to stay here in Managua until Friday, for some education and information. I´ll go back to Corozo on Monday or Tuesday. Have figured out what to do during the weekend yet, but I´ll figure it out soon.
----------------
Och sahär ser jag ut över nästan hela kroppen. Det är dom trevliga sma lopporna som tagit sig en slurk exotiskt svenskt blod / And this is how I look right now, all over my body. The flees really liked my exotic Swedish blood.
Sen provade bade jag och August att fanga kossor/kalvar med lasso. Riktigt skojigt men svart. Tillslut lyckades vi fanga varsin iaf =) / August and I got the opportunity to practice catching cows with a lasso. Very funny but tricky. We finally manage to catch one each ;)
Majsen / The corn
Efter nagra dagars tjatande (fran min sida) fick jag följa med Marvin och Jas Yunier för att hämta majs. Familjen är ganska beskyddande och vill inte att jag ska skada mig, bli biten av massa farliga djur eller tror inte att jag klarar av jobbet... Men jag stod pa mig och kom iväg till slut! Tur det, för det var sista majsen för i ar. Det börjar igen i maj nästa ar.
Det var riktigt roligt och lite svettigt i värmen. Dock levde det ett och annat kryp inne i majsen. Sa när man skulle sprätta upp dem hoppa det ut stora spindlar och andra kryp. Finns tydligen en spindel som är ganska giftig... men jag klarade mig bade fran den och giftiga ormar! Tur för mig! =)
----------------
After a few days of nagging (from me), I was "allowed" to go with Marvin and Jas Yuni to get corn. The family is very protective and would not want me to get hurt, to be bitten by the mass of dangerous animals or do not think I can handle the work... But I keept on insisting I really wana know their life and work. And this was the last corn for this year. The season starts again in May next year.
It was really fun and a bit sweaty in the heat. However, I found a great virarity of animals, living inside the corn. Apparently there´s a spider which is pretty toxic ... Lucky for me, I didn´t saw one that day. No dangerus snakes either!
Min insats i arbetet. Här finns inga maskiner, allt plockas förhand. Jag hade en syl till hjälp. Skar mig ganska mycket pa dom vassa bladen / And here I am, trying to find some cobs. The leaves are quite sharp and there are now machines. All is done by hand.
Och som vanligt fick Al Finica far jobba hart med att släpa hem allt! /And as usual, the horse Al Finica had to carry it all back home...
------------
När väl majsen tagits hem till huset sa är det dags att "degradera". Alltsa plocka av majsen fran majskolvarna. Dom är ganska harda och även detta görs för hand. Fick ganska mycket blasor i händerna i början, men nu är dom vana. "Degraderar" lite varje dag...
Här haller pojkarna pa att sla pa säckar med majs, för att fa det att släppa lite lättare. Dom far halla pa ganska länge :/
------------
After brining the corn to the house it´s time to "degradera", picking the corn of the cobs. Offcourse by hand... It´s hard and I got some blizzards in my hands the first couple of days. But now I´m used to it.
To make it a bit easier, they put a few cobs in a sack and hit it with a stick. Hard work as well...
Alla hjälper till att "degradera" lite majs när de är pa besök. Även lilla Jenixa som bor granne med oss /Everyone helps out with "degradering" the corn. Even visitors, like Jenixa who lives next door.
Det var riktigt roligt och lite svettigt i värmen. Dock levde det ett och annat kryp inne i majsen. Sa när man skulle sprätta upp dem hoppa det ut stora spindlar och andra kryp. Finns tydligen en spindel som är ganska giftig... men jag klarade mig bade fran den och giftiga ormar! Tur för mig! =)
----------------
After a few days of nagging (from me), I was "allowed" to go with Marvin and Jas Yuni to get corn. The family is very protective and would not want me to get hurt, to be bitten by the mass of dangerous animals or do not think I can handle the work... But I keept on insisting I really wana know their life and work. And this was the last corn for this year. The season starts again in May next year.
It was really fun and a bit sweaty in the heat. However, I found a great virarity of animals, living inside the corn. Apparently there´s a spider which is pretty toxic ... Lucky for me, I didn´t saw one that day. No dangerus snakes either!
Min insats i arbetet. Här finns inga maskiner, allt plockas förhand. Jag hade en syl till hjälp. Skar mig ganska mycket pa dom vassa bladen / And here I am, trying to find some cobs. The leaves are quite sharp and there are now machines. All is done by hand.
Och som vanligt fick Al Finica far jobba hart med att släpa hem allt! /And as usual, the horse Al Finica had to carry it all back home...
------------
När väl majsen tagits hem till huset sa är det dags att "degradera". Alltsa plocka av majsen fran majskolvarna. Dom är ganska harda och även detta görs för hand. Fick ganska mycket blasor i händerna i början, men nu är dom vana. "Degraderar" lite varje dag...
Här haller pojkarna pa att sla pa säckar med majs, för att fa det att släppa lite lättare. Dom far halla pa ganska länge :/
------------
After brining the corn to the house it´s time to "degradera", picking the corn of the cobs. Offcourse by hand... It´s hard and I got some blizzards in my hands the first couple of days. But now I´m used to it.
To make it a bit easier, they put a few cobs in a sack and hit it with a stick. Hard work as well...
Alla hjälper till att "degradera" lite majs när de är pa besök. Även lilla Jenixa som bor granne med oss /Everyone helps out with "degradering" the corn. Even visitors, like Jenixa who lives next door.
tisdag 20 oktober 2009
Maten / The food
börjar smaka riktigt bra nu... Jag tycker till och med om tortillia brödet nu, som var sa torrt och smaklöst i början. Det kanske är för att jag varje morgon stor och maler majs i 20 min, för hand, till bröden. Sen är dom klart godast nybakade =)
Annars är det ris och bönor för hela slanten. Ibland ocksa matbananer, vilket faktiskt är riktigt gott det ocksa. Men vid ett par tillfällen har jag fatt prova pa lite annat ocksa. Äldsta grabben Jas Yunier tycker om att jaga och kom i förra veckan hem med ett bältdjur och en stor ödla. Bältdjuret hann jag inte fota men de smaka riktigt gott. Som griskött faktiskt =)
---------------
Is starting to taste real good now. Even the tortillia bread. Maybe because I work hard every morning milling corn by hand during 20 min to make the tortillias. They taste great freshly baked!
Otherwise, it is rice and beans for the whole coin. Sometimes also
plantains, which is actually really good too. But in a couple of occasions I have had the oppertunity to try other things too. The oldest son Jas Yunier likes to hunt and came home last week with an armadillo and a big iguana. The armadillo taste really good, as pork meat actually. And the iguana tasted good too, but maybe would have tasted better if fried rather than in a soup.
Ödlan har ni här. Heter garrobo pa spanska. Stor va? / Here is the lizard. Called garrobo in Spanish. Big one!
Angelita visar stolt upp fangsten (även om det var sonen som fangat den) / A proud Angelita
Jägaren Jas Yunier rensar iguanen. Det gula som syns är rent fett. Det kokades ocksa, men bara för smakens skull. Vi at inte det ;) /The hunter prepare the iguana for dinner. The yellow part is pure fat. Boiling it as well, but only for the taste. Not to eat ;)
Annars är det ris och bönor för hela slanten. Ibland ocksa matbananer, vilket faktiskt är riktigt gott det ocksa. Men vid ett par tillfällen har jag fatt prova pa lite annat ocksa. Äldsta grabben Jas Yunier tycker om att jaga och kom i förra veckan hem med ett bältdjur och en stor ödla. Bältdjuret hann jag inte fota men de smaka riktigt gott. Som griskött faktiskt =)
---------------
Is starting to taste real good now. Even the tortillia bread. Maybe because I work hard every morning milling corn by hand during 20 min to make the tortillias. They taste great freshly baked!
Otherwise, it is rice and beans for the whole coin. Sometimes also
plantains, which is actually really good too. But in a couple of occasions I have had the oppertunity to try other things too. The oldest son Jas Yunier likes to hunt and came home last week with an armadillo and a big iguana. The armadillo taste really good, as pork meat actually. And the iguana tasted good too, but maybe would have tasted better if fried rather than in a soup.
Ödlan har ni här. Heter garrobo pa spanska. Stor va? / Here is the lizard. Called garrobo in Spanish. Big one!
Angelita visar stolt upp fangsten (även om det var sonen som fangat den) / A proud Angelita
Jägaren Jas Yunier rensar iguanen. Det gula som syns är rent fett. Det kokades ocksa, men bara för smakens skull. Vi at inte det ;) /The hunter prepare the iguana for dinner. The yellow part is pure fat. Boiling it as well, but only for the taste. Not to eat ;)
Mitt rum / My room
Efter ca 1 vecka satte vi igang och började bygga pa mitt rum! Yay...
Aterigen far jag tacka den stackars hästen för att ha släpat upp allt till rummet a mina vägnar. Jag, Marvin och Jas Yunier hjälpte dock till att bära var sin 2 meters bräda ocksa. Mina ben var som spagethi när vi väl kom upp! Gisses...
-----------------
We started building my room after about 1 week. Finaly! I have to thank that poor horse once again for dragging all the things up that steep hill. Althoug I, Marvin and Jas Yunier took one board each. My legs were like spagethi when we finaly arrived!
Här haller Marvin pa att dela en av stenarna, för att den ska passa / Marvin is splitting a rock to make it fit in to the wall
Och här gör jag mig megainsats och haller brädorna pa plats medans Marvin fyller pa med cement. Dock skall papekas att jag även var med och hämtade sanden (som hästen släpa hem) dagen innan. Även detta i en ganska brant terräng. Sa som livet är när man bor i Corozo! =) / And now some help from the Swedish girl =)
I förgrunden syns här brädorna och i bakgrunden har första väggen kommit pa plats! / In the fourground you can see the boards and in the background is one of the walls finalized
Och yes, pappa Marvin va den som slet mest med att bygga rummet ;)
Här i Nica är det inte lika noga med att det ska vara tätt, da vi inte lider av nan vinterkyla här. Men blaser gör det... / Dad Marvin made 99% of the work. Sinces it´s pretty warm here, we don´t have to isolate the walls. But it´s pretty windy up here.
Och nu är alla brädor pa plats. Sen blev det även ett litet fönster precis där Marvin sitter. Men här provsatt vi bara inne i rummet lite. Litet och mysigt. Som att bo i en koja faktiskt, med jordstampat golv. Stort tack Marvin för ett bra jobb! / And now are all boards mounted. Marvin made a window (just were he sits now) the day after, so I had some more light in my room. But I do have a light bulb! Big thanks Marvin! Great work!
Smapojkarna ville ocksa vara med. Winston (9) och Emmanuel (2) gillade ocksa det nya rummet! / The boys like the room as well!
Säng och myggnät pa plats! Sen jag satt upp myggnätet har jag kunnat slappna av och sova mycket bättre. Behöver inte tänka pa alla otäcka sma kryp som letar sig upp och in under täcket i sängen. / My bed and mosquitonet mounted and ready to use! Since I´ve started using my mosquitonet I´ve had sleept a bit better!
Även lite kläder och andra förnödenheter. Ska försöka snickra ihop en hylla snart. Bara vi kan fa fram lite material. / And here are some other stuff. I´m going to get a shelf here as soon as I can find material for it.
Aterigen far jag tacka den stackars hästen för att ha släpat upp allt till rummet a mina vägnar. Jag, Marvin och Jas Yunier hjälpte dock till att bära var sin 2 meters bräda ocksa. Mina ben var som spagethi när vi väl kom upp! Gisses...
-----------------
We started building my room after about 1 week. Finaly! I have to thank that poor horse once again for dragging all the things up that steep hill. Althoug I, Marvin and Jas Yunier took one board each. My legs were like spagethi when we finaly arrived!
Här haller Marvin pa att dela en av stenarna, för att den ska passa / Marvin is splitting a rock to make it fit in to the wall
Och här gör jag mig megainsats och haller brädorna pa plats medans Marvin fyller pa med cement. Dock skall papekas att jag även var med och hämtade sanden (som hästen släpa hem) dagen innan. Även detta i en ganska brant terräng. Sa som livet är när man bor i Corozo! =) / And now some help from the Swedish girl =)
I förgrunden syns här brädorna och i bakgrunden har första väggen kommit pa plats! / In the fourground you can see the boards and in the background is one of the walls finalized
Och yes, pappa Marvin va den som slet mest med att bygga rummet ;)
Här i Nica är det inte lika noga med att det ska vara tätt, da vi inte lider av nan vinterkyla här. Men blaser gör det... / Dad Marvin made 99% of the work. Sinces it´s pretty warm here, we don´t have to isolate the walls. But it´s pretty windy up here.
Och nu är alla brädor pa plats. Sen blev det även ett litet fönster precis där Marvin sitter. Men här provsatt vi bara inne i rummet lite. Litet och mysigt. Som att bo i en koja faktiskt, med jordstampat golv. Stort tack Marvin för ett bra jobb! / And now are all boards mounted. Marvin made a window (just were he sits now) the day after, so I had some more light in my room. But I do have a light bulb! Big thanks Marvin! Great work!
Smapojkarna ville ocksa vara med. Winston (9) och Emmanuel (2) gillade ocksa det nya rummet! / The boys like the room as well!
Säng och myggnät pa plats! Sen jag satt upp myggnätet har jag kunnat slappna av och sova mycket bättre. Behöver inte tänka pa alla otäcka sma kryp som letar sig upp och in under täcket i sängen. / My bed and mosquitonet mounted and ready to use! Since I´ve started using my mosquitonet I´ve had sleept a bit better!
Även lite kläder och andra förnödenheter. Ska försöka snickra ihop en hylla snart. Bara vi kan fa fram lite material. / And here are some other stuff. I´m going to get a shelf here as soon as I can find material for it.
"Flytten ut till Corozo"
Här släpar vi (eller ja...hästen) upp vara väskor till Corozo. Marvin (pappan i min familj) kom och mötte oss i Teustepe och hade ställt hästen vid vägen. Även om man tycker lite synd om hästen maste jag nog erkänna att jag var glad att slippa bära väskan. Den vägde nagra kilon och stigen upp till Corozo är inte att leka med i hettan!
Och pa kvällen hade jag den här vackra utsikten fran baksidan av huset! Trakigt att man fick sitta själv och titta pa den :/
Och pa kvällen hade jag den här vackra utsikten fran baksidan av huset! Trakigt att man fick sitta själv och titta pa den :/
söndag 11 oktober 2009
Äventyret har börjat... / The adventure has begun
Tisdagen den 6/10 flyttade vi ut till byarna och vara familjer. Det blev lite av en chock eftersom man nu blev helt ensam med "främlingar". Fast min familj är jättetrevlig, nyfikna och omtänksamma sa det funkar fint! Dom pratar dock fruktansvärt snabbt och otydligt, sa jag fattade inte speciellt mycket dom första dagarna. Nu har dom förstatt vilka ord jag kan och jag lär mig nagra nya varje dag.
Det började dock lite trakigt, da jag akte pa en förkylning första natten. Sa jag hade lite feber, var väldigt trött och hängig första dagarna. Men nu börjar det släppa.
Mitt rum är inte klart än dock. Saknar plankor till väggarna och dörren. Nertill ska det muras med lite sten. Igar morse gick jag, Marvin (pappan) och Angela (mamman) för att hämta sand till cementen vid en a. Den arma hästkraken fick släpa hem all sand. Det är inte världens lättaste terräng att ta sig fram pa. Branta backar bade uppför och nedför.
Undertiden sover jag i "vardags" rummet där tv:n, DVD:n, hängmattan och gungstolarna finns. Samt nagra säckar med majs. Hönsen och grisarna springer in och ut i huset dagtid, men nattetid far jag sova där själv. Äldsta grabben, Jas Yunier (14) gar upp kl 4 varje morgon för att mjölka deras och grannens kor. Han maste jobba mycket för att ha rad att ga i skolan. Det är bara skola pa söndagar för honom. Winston som är 9 ar gar i skolan i byn, mandag-fredag 7-12. Men han jobbar ocksa ganska mycket hemma. Hjälper mamman mycket samt rensar mycket majs.
Jag har hjälpt Angela med att göra tortillias (som är ganskta torra och inte jättegoda), ost, koka ris och bönor, städa huset och tvätta kläderna. Tvätta kläder och duscha gör man vid en brunn. Vattnet är ganska friskt och lite kallt men det gar bra. Man behaller trosor och BH pa, för det springer folk förbi titt som tätt.
Sen bär Angela en stor 15 liters hink full med vatten pa huvudet tillbaka till huset. Det är till att dricka och laga mat. Dom far springa nagra ggr om dagen för att hämta vatten.
Idag har alla fyra akt till Teustepe för att komma at internet, prata av oss lite och fa en paus ifran det "nya" livet. I min familj jobbar man fran tidig morgon och fram till 12 ungefär. Sen gör dom inte sa mycket mer... Förutom barnen, som pluggar och jobbar mest hela dagarna =(
Glömde min kamera i Corozo, sa det blir inga bilder idag. Ska till Managua den 20-23/10 för lite utbildning. Da ska jag nog hinna lagga upp lite bilder ocksa!
Men än sa länge lever jag, magen funkar fint och spanskan känns lite bättre. Men det känns lite hopplöst ibland, för dom pratar sa himla otydligt... :/
Det började dock lite trakigt, da jag akte pa en förkylning första natten. Sa jag hade lite feber, var väldigt trött och hängig första dagarna. Men nu börjar det släppa.
Mitt rum är inte klart än dock. Saknar plankor till väggarna och dörren. Nertill ska det muras med lite sten. Igar morse gick jag, Marvin (pappan) och Angela (mamman) för att hämta sand till cementen vid en a. Den arma hästkraken fick släpa hem all sand. Det är inte världens lättaste terräng att ta sig fram pa. Branta backar bade uppför och nedför.
Undertiden sover jag i "vardags" rummet där tv:n, DVD:n, hängmattan och gungstolarna finns. Samt nagra säckar med majs. Hönsen och grisarna springer in och ut i huset dagtid, men nattetid far jag sova där själv. Äldsta grabben, Jas Yunier (14) gar upp kl 4 varje morgon för att mjölka deras och grannens kor. Han maste jobba mycket för att ha rad att ga i skolan. Det är bara skola pa söndagar för honom. Winston som är 9 ar gar i skolan i byn, mandag-fredag 7-12. Men han jobbar ocksa ganska mycket hemma. Hjälper mamman mycket samt rensar mycket majs.
Jag har hjälpt Angela med att göra tortillias (som är ganskta torra och inte jättegoda), ost, koka ris och bönor, städa huset och tvätta kläderna. Tvätta kläder och duscha gör man vid en brunn. Vattnet är ganska friskt och lite kallt men det gar bra. Man behaller trosor och BH pa, för det springer folk förbi titt som tätt.
Sen bär Angela en stor 15 liters hink full med vatten pa huvudet tillbaka till huset. Det är till att dricka och laga mat. Dom far springa nagra ggr om dagen för att hämta vatten.
Idag har alla fyra akt till Teustepe för att komma at internet, prata av oss lite och fa en paus ifran det "nya" livet. I min familj jobbar man fran tidig morgon och fram till 12 ungefär. Sen gör dom inte sa mycket mer... Förutom barnen, som pluggar och jobbar mest hela dagarna =(
Glömde min kamera i Corozo, sa det blir inga bilder idag. Ska till Managua den 20-23/10 för lite utbildning. Da ska jag nog hinna lagga upp lite bilder ocksa!
Men än sa länge lever jag, magen funkar fint och spanskan känns lite bättre. Men det känns lite hopplöst ibland, för dom pratar sa himla otydligt... :/
måndag 5 oktober 2009
Los Peñitas
Innan vi begav oss tillbaka till Managua efter spanskakursen, passade vi pa att svänga förbi Los Peñitas. En stor strand ganska nära León. Vi tog bussen fran Estelí till León pa fredag eftermiddag sen taxi ut till playan =) Självklart fick vi betala överpris, eftersom vi är lättlurade turister. Men jämfört med Sverige var det billigt =)
Efter en lite halvskum taxitur genom León kom vi ut pa "stora" vägen. Bara taxiresan var ett äventyr! Fick tag i ett ganska billigt hotel (6 dollar /natt och person). Blev ranade pa lite saker andra natten dock :( men vi far väl skylla oss själva lite när vi la vara grejer nära ett öppet fönster..
Hotellet lag väldigt nära havet och man kunde höra vagorna sla mot klipporna (och hotellet!!). Bade mysigt och lite skrämmande...
Ett par fran USA fragade oss om vi ville följa med och äta sen pa kvällen. Sa vi och 3 australiensare och nagra lokala killar följde med. Kul att bli inbjudna direkt!
-------------------
Before we went back to Managua we took a trip to Los Peñitas, a big beach just next to León up north in Nicaragua. We took the bus from Estelí to León on Friday afternoon and then a over prices taxi trip out to the beach =)
The driver dropped us of just outside a hotel after a bumpy and scary drive in the dark. But hey, we survived! =)
The hotel was just next to the Pacific Ocean and you could hear the waves roar! Sooo nice
A couple from USA invited us to go and eat at a restaurant nearby this evening. So we and 3 others (from Australia) and a few local guys. Very nice people! =)
Stranden var nästan helt tom pa folk, eftersom det är lagsäsong nu. Sa vi kunde njuta av solen, stranden och havet nästan helt för oss själva / The beach was almost empty, since this isn´t the high season. We ware able to enjoy the sun, beach and warm sea almost all by ourselves!
Stora vagor slog mot klippor och stenar pa stranden. Det här var en av de mindre. / Big waves that strikes the cliffs with great force. This one was quite small
Pa lördagen akte vi pa en battur i Mangrove träsket. Vi sag massa olika faglar, termitstackar och ödlor men bara nagra av oss fick en liten skymt av en krokodil. Aterigen betalade vi lite överpris, men vi far val se det som välgörenhet! =) /During Saturday we took a boat trip in to the Mangrove swamp. We saw a lot of different birds, termite stacks and lizards but only a quick glimpse of a crocodiles head. The couple from USA joined us on our trip. Again we paid an overprice =( easy to trick lost tourist I guess...
Här är en bild pa en lite mer öppen del av träsket./ This is a picture from the more open part of the Mangrove
Nagra lokala Nicaraguaner som fiska krabba i en ginglig träbat / Some local people in a wooden boat, fishing crabs.
The guy in blue shirt (named Miguel) was our guide and the man in the hammock was guarding all the turtle eggs from predators (soft and a bit boring but necessary job)
Beautiful sunset at the rocks just outside our hotel
August and Isabell enjoying the great force from a wave
Efter en lite halvskum taxitur genom León kom vi ut pa "stora" vägen. Bara taxiresan var ett äventyr! Fick tag i ett ganska billigt hotel (6 dollar /natt och person). Blev ranade pa lite saker andra natten dock :( men vi far väl skylla oss själva lite när vi la vara grejer nära ett öppet fönster..
Hotellet lag väldigt nära havet och man kunde höra vagorna sla mot klipporna (och hotellet!!). Bade mysigt och lite skrämmande...
Ett par fran USA fragade oss om vi ville följa med och äta sen pa kvällen. Sa vi och 3 australiensare och nagra lokala killar följde med. Kul att bli inbjudna direkt!
-------------------
Before we went back to Managua we took a trip to Los Peñitas, a big beach just next to León up north in Nicaragua. We took the bus from Estelí to León on Friday afternoon and then a over prices taxi trip out to the beach =)
The driver dropped us of just outside a hotel after a bumpy and scary drive in the dark. But hey, we survived! =)
The hotel was just next to the Pacific Ocean and you could hear the waves roar! Sooo nice
A couple from USA invited us to go and eat at a restaurant nearby this evening. So we and 3 others (from Australia) and a few local guys. Very nice people! =)
Stranden var nästan helt tom pa folk, eftersom det är lagsäsong nu. Sa vi kunde njuta av solen, stranden och havet nästan helt för oss själva / The beach was almost empty, since this isn´t the high season. We ware able to enjoy the sun, beach and warm sea almost all by ourselves!
Stora vagor slog mot klippor och stenar pa stranden. Det här var en av de mindre. / Big waves that strikes the cliffs with great force. This one was quite small
Pa lördagen akte vi pa en battur i Mangrove träsket. Vi sag massa olika faglar, termitstackar och ödlor men bara nagra av oss fick en liten skymt av en krokodil. Aterigen betalade vi lite överpris, men vi far val se det som välgörenhet! =) /During Saturday we took a boat trip in to the Mangrove swamp. We saw a lot of different birds, termite stacks and lizards but only a quick glimpse of a crocodiles head. The couple from USA joined us on our trip. Again we paid an overprice =( easy to trick lost tourist I guess...
Här är en bild pa en lite mer öppen del av träsket./ This is a picture from the more open part of the Mangrove
Nagra lokala Nicaraguaner som fiska krabba i en ginglig träbat / Some local people in a wooden boat, fishing crabs.
The guy in blue shirt (named Miguel) was our guide and the man in the hammock was guarding all the turtle eggs from predators (soft and a bit boring but necessary job)
Beautiful sunset at the rocks just outside our hotel
August and Isabell enjoying the great force from a wave
En kaffefabrik i Estelí / A coffey factory in Estelí
I torsdags var vi pa vart sista studiebesök pa en kaffefabrik i Estelí. Ägaren visade oss runt och förklarade hela processen för oss. Väldigt intressant att se, även om jag inte är ett kaffefreak! =)
Här är lite bilder med förklarande text:
----------
Last Thursday we went on our last study visit in Estelí. We went to a coffey factory where the owner showed us around and explained the whole process. Since I´m not a coffey freak I didn´t buy any. I just smelled and tasted a roasted bean. Pretty nice taste =)
Here are some pictures from the visit:
Nagra torkade bönor / A few dried beans. Looks realy nice!
Den här maskinen (fran England) grovsorterar bönorna. Sen sitter det kvinnor och finsorterar allt. / This machine is sorting the beans by size. The fine sorting of the beans is done by women
Och med denna rostar man bönorna. Här syns ocksa fabriksägaren, som var en rolig och engagerad man /This machine roast the beans. You can also see the owner of the factory, a very engaged man.
Färdigmald kaffe! / Grounded and ready to go!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)