Avskedsmiddag med Asofenix / Despedida con Asofenix 28/3

I söndags hade vi avskedsmiddag med Asofenix. Vi åkte till restaurangen Doña Ida i Managua, där vi åt massa god mat. Sen åkte vi vidare till ett dansställe. Där vi dansade loss fram till midnatt! =)

Här är en bild på alla oss praktikanter och "fastanställda" på Asofenix:
Från vänster: Gustavo, Seth, August, Sara (jag), Jahosca, Catelyn, Isabell, Sarah, Katelyn, Kristofer, Jaime


Här är vi praktikanter med "Asofenix"= Jaime:
Fv: August, Kristofer, Jaime, Sara, Isabell

Här är de som jobbar på Asofenix:
Från vänster:
Gustavo (el- och installationsansv. Student)
Jahosca (jobbar med de sociala bitarna i byarna)
Jaime (grundare och huvudansvarig i AsoFenix)
Sarah & Seth (ansvarar och arrangerar för praktikanter, besökande grupper m.m)


Min och Isabells mat:

Isabell åt något som heter "Caballo bayo". En blandning av både det ena och andra... bl.a något som liknar blodpudding (men med ris i), Indeo viejo (gammal indian) vet inte riktigt vad den innehåller, men INTE död indian iaf (hoppas jag?)


Jag åt husets special, vilket också innebar lite av varje. Men mest kycklingfilé, korv, friterad ost och banan samt malda bönor m.m

Och kvällen avslutades som sagt med lite dans!

Studiebesök i Candelaria och Malacatoya 22/3

I måndags åkte alla vi praktikanter på Aso Fenix (August, Kristofer, Isabell, Katelyn, Emelie och jag) + våra handledare Sarah och Seth ut till byarna Candelaria och Malacatoya för att se några gamla, genomförda projekt och få chansen att prata med byborna där.

"Portable agua" - Candelaria

På promenad genom byn. Emelie i täten, följt av Sarah, Seth och "los suecos".

I Candelaria har man hjälpt dem att få tillgang till rent och friskt vatten, vilket var ett jätteproblem i det här omradet förut. Innan har de fått gå väldigt långt för att hämta vatten eller t.o.m stulit vatten från en godsägares brunn nattetid. Samt att de tidigare haft mycket problem med bl.a kolera pga smutsigt vatten.

Här sitter vi alla i skuggan av solpanelerna (som driver vattenpumpen) och lyssnar till bykommitén som förklarar hur hela projektet genomfördes. Tyvärr togs kortet efter hans 1 timmes långa genomgång och vi höll på att smälla av i värmen, därav varan lite hängiga stil ;)

Lite snabbfakta om vattenprojektet:

Beneficiaries: 240 residents
Solar Panels: 14 panels rated at 94 watts each connected in 2 series of 7, providing a total of 1.2 kilowatts
Pump: Grundfos 11 SQF-2, 10 gallon per minute (gpm) flow, installed at a depth of 36 meters
Well Capacity: Rated at 15 gpm
Water Storage: 6, 500 gallon tank, located 55 meters above the pump, automatic shut off switch when tank is full, chloronated weekly
Project Completion Date: August 2004


Här står vi uppe på vattentanken och Emelie (samt vi andra förstass) får förklarat för oss, av den pratglada Candalariebon, hur dom rengör tanken med klor.

Aso fenix har alltså hjälpt byborna att hitta en bra vattenkälla, grävt en brunn, sänkt ner en pump som drivs av solpaneler, som pumar upp vattnet i en stor cementtank (som befinner sig på något högre höjd än husen) där vattnet sedan leds ut i plaströr till varje familj via självtrycket (fallhöjden). Varje familj som har tillgång till vattnet betalar 30 cordoba (ca 10 sek) i månaden för vattnet. Det är för att de skall ha en pott med pengar i reserv, ifall de behöver reparera något.

Biogas
Sen har de också väl fungerande biogaskök här (de i Potreritos fungerar ej sa bra ännu). Det fungerar i princip sahär: Man har en, i detta fallet, plastbehållare med ett ingangsrör och ett utgång. Man samlar kobajs och blandar ut med lite vatten som man sedan häller i den stora behållaren. När den är fylld till ca 2/3 börjar själva gasprocessen och efter några dagar är trycket tillräckligt högt för att gasen skall ledas in i köket via de gråa plaströren.

Och inne i köket har de sedan en gasplatta installerad som de kan använda för att laga mat på, istället för den traditionella öppna vedspisen. Därav hjälper man dem att slippa röken samt minska skogsskövlingen i området. Win win!


Vattenkraftverk - Malacatoya

Till skillnad fran Candelaria har Malacatoya tillgang till mycket vatten, eftersom det regnar mycket mer i dethär området + att det finns en flod här. Därför har man här kunnat installera ett vattenkraftverk för att ge byborna elektricitet.


För att komma till vattenkraftverket och floden fick vi först promenera lite (vilket vi är ganska vana vid nu). Men här är det mycket grönare och friskare klimat. Nästan lite djungelaktigt. De odlar bl.a passionsfrukt här.

Det här är pumphuset vid floden. Dock inte så mycket vatten i floden just nu. Torraste perioden på hela året nu (sommar i Nica är mellan december och maj, sen börjar regnet = deras vinter).

Och här har vi själva vattenverket. Som har en potensial på 13 KW, men endast levererar 9KW. Fast de 30 familjerna som får el fran kraftverket förbrukar bara 3-4KW. Så det både räcker och blir över. Men planen är förståss att se till att verket går för fullt, så att de kan sälja överflödig elektricitet.

Sarah förklarar och svarar på frågor angående detta projektet, som "avslutades" juni 2007. Det var deras första vattenkraftverksprojekt.

Efter en lång dag i minibussen på krokiga bergsvägar, långa möten i den stekheta solen och promenerande till vattenkraftverket passade vi på att bada lite i floden/vattenfallet i Malacatoya! Suuuuuuuper nice!





Och sen i måndags har vi mest suttit på kontoren (Aso fenix och SASN) vid datorerna och börjat fixa presentationsmaterialet inför den 5 veckor långa informationsturnén vi skall på sen hemma i Sverige. Schema för var turné kommer snart!


Fram tills vi ses, ha det bäst!

Playa Pochomil 20-21/3

I lördags kom jag äntligen iväg till stranden igen, om än lite sent på eftermiddagen. Men det var för att jag inväntade Katelyn och Emelie (de andra praktikanterna på Aso fenix). Vi hittade ett billigt hotell nära stranden, checkade in och tog en eftermiddagspromenad på stranden + ett dopp i havet. Härligt!

Till vänster Emelie och till höger Katelyn. Stranden var väldigt övergiven vid 17 tiden, så vi hade den nästan helt för oss själva!

Beautiful sunset!


På söndagsmorgonen var det full fart på stranden igen. De hyr ut hästar, fyrhjulingar, motorcyklar och kör bilar på stranden. Så det är inget jättelugnt ställe... :/

Precis parallelt med stranden ligger massa restauranger och restaurangpersonalen nästan slåss om sina gäster.

Det var för visso väldigt skönt att komma iväg till stranden, som var över förväntan samt jättetrevligt med Katelyns och Emelies sällskap. MEN, vi som tre ensamma, vita tjejer i bikini (alla nicaraguaner badar i t-shirt o shorts) fick knappt vara ifred alls. Det sprang massa försäljare och tjatade på oss hela tiden, killar som bara ville titta och ta i hand och till och med ett gäng som ställde sig och videofilmade oss!!! grrr även om jag har varit här ett bra tag nu, så blir jag fortfarande lika uppretad och förbannad när det händer!

Men alla mina sönderkliade insektsbett har läkt mycket snabbare nu efter saltbadet + att jag hann skaffa mig en riktigt röd solbränna på magen! haha

Ridturen till San José de los Remates 12/3

Har ju glömt lägga upp bilderna från August och min ridtur till San José dagen innan avskedsfesten! Det var riktigt kul (och skönt att slippa gå i 1,5h). Hästarna här i Nica är helt otroligt lugna och det är inge konstigt alls att ta hästen till stan =)

Bara att hoppa av och ställa hästkraken utanför affären och kliva in. Men jag kan säga att folk glodde rätt mycket på oss. Två gringos till häst är inget som hör till vardagen där ;)


Och såhär ser delar av stigen till San José ut. August springare var lite snabbare än min, så dom fick ta ledningen.


Precis rakt framför August, på nästa kulle kan man (knappt) skymta något vitt, som är tjurridningsstadion i San José.


Se upp, en ko! Vi passerade ganska många kossor på stigen. Just denna stod nog bara och fundera lite över livets ungerligheter och njöt av den fina utsikten.


På vägen hem fick den arma lille hästkraken släpa hem både mig, 20 liter vatten, machetes och 9kg kött i den 35 gradiga värmen.

Resterande tiden...

ja, då var det bara 10 dagar kvar här i Nicaragua... Som vanligt kan man inte fatta att tiden springer iväg så otroligt snabbt jämt!

Dock har jag lyckats insjukna ännu en gång. 4:e gången gillt med parasiter men också med någon slags virusinfektion. Är dessutom helt sönderbiten av alla småkryp efter 2 veckor uppe i bergen. Får känslan av att jag inte är menad att bo och leva här ;)

Men jag åkte till privatsjukhuset idag och fick kollat exakt vilka parasiter det var och har massa tabletter att äta nu. Så jag hoppas att dom dör illa kvickt nu dom jäklarna!

Planen är att ta en kort miniweekend ut till playan Masachapa i morgon lördag. För att bada och sola lite, vila upp mig och läka alla sönderkliade bett. Sen kör vi igång med informationsarbetet igen i nästa vecka + att vi skall åka med Asofenix och besöka några av deras lite äldre projekt.

Lite blandade bilder från Corozo...

Skolan

Vi har tyvärr inte hunnit vara så mycket i skolan som vi önskat, då vi varit iväg och hjälpt till i andra projekt i andra byar. Men sista veckan hann vi gå dit två dagar i rad. Vi visade en världskarta och förklara vart Nicaragua och Sverige ligger (mfl), prata om nedskräpning m.m. samt avslutade med att rita lite tillsammans båda dagarna. Mycket uppskattat!


Och ja, det finns stolar i skolan. Men vi ville hellre sitta i ring!




Det blev dock svårt för dem att behålla koncentrationen när vi tog fram kamerorna. Alla vill vara med på kort och sen se på dem på displayen! kaos!!!


Baseboll

Smågrabbarna spelar baseboll nästan varje eftermiddag, på en stenig och taggig "åker", med hemmatäljda basebollträn och en tejpad boll. Förutom att jag fortfarande inte förstått alla regler, kan jag säga att det är en sjujäklans utmaning. Men kul är det! =)


Här har vi bästisgrabbarna Ervin, Norvin och Winston. De tre håller alltid ihop och hittar på bus!


Här kommer grabbarna tillbaka efter bolletandet, som oftast slutar lyckligt =)


Gäller att veta vilken sten som är "basen" och vilken som bara är ivägen ;)


Emmanuelito och August sitter på första parkett och njuter av det fina spelet! =)

Lite blandade bilder


Utsikten från Palo Blanco (ena delen av Corozo). Det är väldigt grått och färglöst nu, om man jämför med de bilderna jag har från i höstas. Då var allt grönt och fint. Man kan se lite gröna träd längs floden. Men det är ju fortfarande helt otroligt vacker utsikt!!!


Här håller en familj på att flytta och tar faktiskt med sig i princip hela huset. Eller i alla fall det som går att använda igen. De flyttar delvis på grund av att det inte finns någon brunn i närheten, vilket gör livet väldigt svårt för dem =(


En popcornboll gjord på poppade vetekorn och "dulce" (=flytande rörsocker). Riktigt goda faktiskt och mycket roligare att äta en massa lösa små popcorn!


Söta, nykläckta små kycklingar hemma hos August familj.



När vi var med och installerade solpaneler nere vid Posa de la Piedra (byn nedanför Corozo) höll dom på att slakta en gris. Givetvis enbart med en machete! Vilken grisfest!


Här håller vi på att destilera vatten till batterierna. Man behöver nämligen fylla på med destilerat vatten i batterierna då och då (en gång per månad, mer eller mindre). Enkel konstruktion med svart plast i botten av en träram, fyll på med vanligt vatten, placera en skål i mitten. Täck formen med transparent plast och placera en sten ovanför skålen, så kommer de förångade vattnet att stiga upp och hamna på den transparenta plasten och sen rinna ner i skålen. Oala... destilerat vatten! Tänk vad man kan göra med lite sol!


Ett sista bad i bybrunnen! Vid den här tiden på året och på eftermiddagen efter en stekhet dag är det helt underbart att "duscha"! Som jag berättat tidigare är det helt öppet vid brunnen, därav duschar man inte helt naken. Ifall det kommer förbi någon...

Adios Corozo 18/3
Här sitter vi och väntar på bussen till Managua. Vi har tömt våra rum och sagt adjö till alla i byn, inklusive familjerna. Bara papporna som följer med oss ända fram till "busshållsplatsen", eftersom de hjälpt oss bära ner de tunga väskorna för berget.

Adios mi cuarto! Så tomt det blev...

Det var fruktansvärt jobbigt att säga hej då till familjen. Vi grät nästan hela morgonen allesammans... Men dom skall komma till flygplatsen den 29:e för att vinka av oss. Så då får vi väl gråta en skvätt till! usch, farväl är alltid jobbiga!

Fest i San José de los Remates 14/3

Trots att vi kvällen innan haft vår stora avskedsfest, kom vi iväg till San José för att se på hästuppvisningen som alla prata om. Tyvärr blev vi dock lite besvikna, eftersom det bara var ett gäng gubbar som red runt på sina uppstressade hästar på gatan. Ingen som gjorde något speciellt, men visst. Hästarna var stora och fina! Och här ser man verkligen cowboys till vardags =)

Jag fick köpt en cowboyhatt iaf!


Som August blev väldigt avundssjuk på ;) Så han fick låna den en liten stund...



Sen fick vi även sitta upp på en av Marvins vänners stora fina häst. Det var lite mer kött på den här hästens ben än på dom i byarna... dom är så små och spinkiga, stackarna.




Och så här såg det ut på hästparaden. Tror det passerade ca 100 stycken cowboysare med häst...


Mellangrabben Winston smög sig in i hästparaden med familjens beniga lilla krake! (se den lilla killen i mitten i gul skjorta, keps och jeans) =)


"Foto cowgirl"


Senare på eftermiddagen/kvällen gick vi på tuppfäktning. Jag misstänkte redan innan vi gick in dit att jag inte skulle gilla det. De hetsar upp två tuppar mot varandra, så att de skall slåss tills en av dem dör. Och för att det ska bli lite mer "action" så tejpar de fast rakblad på deras ben...


Och när de börjar tappa orken eller blivit för blodiga tar ägaren tuppens huvud i sin munnen och suger upp blodet, så att de skall kunna se sin motståndare (gissar jag). Fy fasen... blä! Glad att den här typen av "underhållning" är förbjuden i Sverige.


Sen gick vi vidare till tjurridningen (även det är ju förbjudet i sverige). Gick dock inte fota något, eftersom det var för mörkt. Det blev dock en tidig afton, eftersom vi var ganska trötta efter avskedsfesten i Corozo. Så vi sov över hos Doña Nora i San José (50 cordoba/person och natt) och gick tillbaka till Corozo dagen efter istället =)